-
Jag önskar att jag kunde behandla ord som vissa andra kan. Jag antar att det handlar om hur väl man känner sig själv. Hur väl man vågar släppa sina tankar att flyga. Hur väl man egentligen ens vågar känna. Jag vill inte direkt kalla mig känslokall för det är jag inte. Jag vill heller inte kalla mig för empatins drottning. Jag är vanlig, inte tom. Jag är vanlig, inte helt öppen. Jag är vanlig, men trots det - rädd. Rädd för att våga öppna mig, öppna mig för mig själv. Inbillaningssjuk, då jag intalar mig själv att jag inte har tid. Inte har tid att gräva, att leta efter det som egentligen känns, det som jag vet egentligen finns. Rädslan leder till min oförmåga att kunna binda ihop ord till vackra, meningsfulla, poetiska meningar. Oförmågan gör mig smått avundsjuk på de människor som kan bilda texter där orden målar vackra bilder. Jag önskar jag kunde lära mig, lära mig formulera känslorna som jag innerst inne vet döljer sig i mitt inre - med ord
Idag:
Death cab for cutie - Soul meets body
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
1. Du skulle bara veta hur mycket jag känner igen det i det blogginlägget!
2. Den låten, det bandet. Helt underbart!
3. Du är lite för bra för att vara sann Angelica <3
Sv: Jag tycker att det här inlägget är ett bevis på att du kan behandla ord! Jag tycker det var väldigt välformulerat :)
Åh, tack! att skriva har varit min dröm länge, så jag uppskattar verkligen dina ord! :) Det värmer.
Men jag tycker absolut inte du har problem med ord, men om det är så du känner så kan du ju titta tillbaka på betyg på uppsatser osv..
du kan nog mer än du tror!
Dessutom är du stark som bara den och väldigt smart!
Ja klart jag skickar länk, jag har två faktiskt. Några med äldre och några med nya
Nya: http://poeter.se/poetHome.php?writerId=14443
gamla: http://poeter.se/poetHome.php?writerId=6258
Kram!
Det är jag med hjärtat, så tack för kvällen! HUGE LOVE <3
Tack mitt hjärta, hoppas att allt är desto bättre med dig. När ses vi? HUGE LOVE! <3
Skicka en kommentar